Jag vill oxå se en varg!

Vadå, undrar ni kanske nu, jag såg ju en varg häromdagen och la ut en bild och allt. Ja... nej... jag har något att bekänna. Den där bilden var inte riktig! Jag var inte alls ute i skogen. Det där är vargen i Rödluvan, som jag tog ur Veras bok. Jag ber om ursäkt, men det är så otroligt inne med vargar nu, och jag ville bara vara ball.

Jag spanar alltid efter varg med ett öga när jag är ute och åker. Jag är beredd att se en närsomhelst. En dag hoppade det upp rådjur framför bilen. "VARG", tänkte jag i en millisekund...tills jag såg rätt. Häromdagen såg jag 2 små hundar på en gård. "VARG", tänkte jag, och ett par scooteråkare på en åker; VARG!! (Det är sant!)

Igår när jag åkte från jobbet var jag halvvägs nere i diket för jag upptäckte några stora djur låååångt ut på ett gärde snett bakom mig. "VARG!!!" GARANTERAT VARG!! fast sen vid närmare eftertanke så kanske inte vargar står och betar så ofta.... så det var nog bara vanliga tråkiga älgar.

Ja...thats what I do. Jag stresskör bil och spanar efter varg.

Appropå stressköra, imorse hade jag bråttom in till Köping och gjorde min OMKÖRNING-AV-VANLIGT-FORDON-På-VANLIG-VÄG-DEBUT!!!! Jag körde alltså om en vanlig bil, inte en traktor, och det var på väg 250, inte E18.

Stort grattis till mig.

Jag minns mitt första omkörningsförsök. Jag och Jäjk var på väg till Malingsbo och vi hamnade efter en riktig seg jävel. På en ca 3 km lång raksträcka utan möte tog jag sats och började min sk omkörning. Jag gasade och gasade och skreek av dödsångest. Efter halva sträckan körde jag sida vid sida med bilen ett tag och såg en mötande bil längre bort. Jag bromsade paniskt och körde in bakom bilen igen. Dom måste ju trott att jag var heeelt dum i huvet. Eller att jag ville hetsa dom, genom att köra upp sida vid sida som en jävla dåre och sen lägga mig bakom igen...!

Idag körde jag om på en betydligt kortare raksträcka, med synligt möte längre fram. Vad långt jag har kommit... på 3 år...

Tidsoptimist. Javisst.

Jag som är pessimist i grunden är förvånansvärt optimistisk när det gäller klockan.

Den här bilden tog jag idag för att demonstrera hur stressad jag alltid är när jag ska någonstans. Jag åker på en slingrig, slaskig landsväg på väg till Köping. Det är ca 1 mil kvar. Psykologin börjar kl 14, och jag har meddelat en läkarmottagning att jag kommer mellan 13:30-14:00 för att fixa en grej till jobbet, så det ska jag alltså hinna med innan skolan, som börjar om fyra minuter. Inte nog med det, bensinen är slut närsomhelst och lampan lyser ilsket rött. Jag tänkte tanka imorse innan jobbet, men hann inte, så jag tänkte att jag tankar på väg till skolan istället. Men det hinns absolut inte. Stressmomentet är ett faktum.

I just det här fallet hade jag varit på jobbet och kommit iväg lite sent. Men ofta är det likadant fast jag åker hemifrån. Det spelar ingen roll hur god tid jag har på mig innan. Jag kommer inte alltid för sent, men jag kommer alltid på håret i såfall. Jag vet inte vad jag har för skev tidsuppfattning, men det är inte OK. Jag måste lära mig att det är okej att komma lite för tidigt. Så dyrbar är inte min fritid att jag inte kan bjussa på några minuter, så jag slipper dessa stressade bilturer och för sena ankomster.

ååååååh

Förresten om inte någon märkt det så har jag börjat skriva "å" igen. Tangenten är ju trasig, och jag har lixom inte orkat sitta och kopiera och klistra in överallt där det ska vara å, men så kom jag på nu efter några månader att man kan ju klistra in med kortkommando. Då behöver jag bara trycka på 2 knappar istället för att hålla på att högerklicka och klistra in, och skrivandet flyter därmed på utan avbrott. BRA VA!

Om man kunde ha två tecken kopierade samtidigt och klistra in dom med olika kortkommandon så skulle jag ju kunna slänga in ett frågetecken när det behövdes oxå. Men man kan inte få allt. Eller kan man!

Inlägg om ruttna hallon och spya.... och semla... och bigbrother.

Har nyss tryckt en semla. Det är inte ens gott egentligen, och jag hade inte tänkt äta någon. Jag försöker ju undvika bröd och mjöl och sånt. Men så kommer jag hem från jobbet hungrig, och nippe har lagat sin paradrätt ugnspannkaka och köpt semlor. Mjöl eller mjöl. Jag tog båda. Vad skulle jag göra.

Appropå mat, jag spydde igår på beställning. Jag satt och åt keso med frysta hallon, och fick plötsligt en sån jäääääkla äcklig, rutten smak i munnen. Först spottade jag bara ut det, hulkade lite och borstade tänderna. Sen när jag satt och funderade på vad det egentligen var jag hade ätit så började tankar om matförgiftning och sånt ploppa upp. Sen stod jag där och spydde, på beställning. Utan att ens behöva stoppa fingrarna i halsen. Dä va väl inte illa.

Jo, sen tänkte jag att det är nog kört att äta keso i fortsättningen, men i brist på annat så tog jag med det till jobbet ändå, med äpple istället för hallon. Och det gick bra. Hallon däremot blir nog svårare, för det var dom som va ruttna.

Hur kan frysta hallon vara ruttna förresten. I maybe dont wanna know. Dom var av märket garant. Inte Eldorado. Garant låter ju bra. Som att det ska finnas nån slags garanti på dom..! Men nej...!

Jag missade big brother igår. Vi började kolla, så blev nippe tjurig eller vad han blev och "hotade" med att stänga av tv:n. Då gjorde jag det för att visa att jag inte brydde mig, sen var jag för stolt för att knäppa igång den igen, så vi somnade....! Men det kändes rätt okej ändå. Jag är lite delad inför bb. Egentligen kanske man ska strunta i det helt. *svälj*

My shabby home

Jag har en shabby chic-sida inom mig som fightas med min "billigt-pa-IKEA"-sida. Resultatet blir bara shabby.

Nu har det hänt..

Jag trodde jag snart skulle bli den enda i trakterna som inte sett någon varg, men imorse var det min tur att möta dess dreglande käftar!!

Jag gick ut med Bilbo i skogen och hörde något som knakade i en buske. Eftersom jag alltid har telefonen med mig så hann jag snabbt få fram den och ta den här bilden. Jag vet att den är lite suddig, men visst fan är det väl en varg!!

Plättfrukost