Julen är slut.

Nu är juleriet färdigt. Det kommer inget bildregn... men 3 kan jag lägga upp... bara för att.

John och Vera spanar efter tomten pa Falkarnas julafton.

När tomten väl kom satt Vera och höll för ögonen hela tiden.

Fast efter ett tag började hon inse att tomten kanske var snäll ända och började kika mellan fingrarna och viska "totte...totte..".

Vera ready to eat pa Bergmans julafton.

Är det nagon som vet varför vi firar jul...

Tycker ni inte att den där julen far lite väl extremt, hysteriskt, överdrivet mycket uppmärksamhet.....

Man tröttnar ju pa den innan den ens börjat.

Den förtjänar inte detta manadslanga jippo.

Vad är det vi firar så jäkla hårt?

Vad är jul för nat?

4 Advent

Idag var Oliver här och lekte med Vera.

Kidsen käkade tomtegröt, och jag började baka saffransbullar.

Oliver hjälpte mig att baka. Han gjorde en dammsugare som han fyllde med lite allt möjligt.

Vi gjorde knäck oxa. En sats som blev bränd och en som blev perfekt.

Förkylningsastma

Idag har vi vart hos doktorn med Vera. Nu släpper vi det här med komjölken och kör pa förkylningsastma istället. Nu ska vi alltsa inhalera 2 ggr om dagen nagra veckor och se om det blir succé. Doktorn var optimistisk. Han sa att vi skulle ringa i januari och säga ATT det var bättre. Inte OM.

Vera, Bilbo och jag.

Den ena vill ut och skita. Den andra vill kolla pa "sa mycket bättre". Den tredje säger - "Kan ni fetglömma", härjar runt och vägrar att sova.

Kriminell

Imorse var jag sen till jobbet. Bilen var täckt med is och snö och isskrapan var borta. Till slut lyckades jag skrapa fram tre hal i isen. Ett i framrutan och ett pa varje sidoruta, sen sag jag inget mer. Skyndade mig iväg och körde i 60 ut ur Kolsva där det är 50. Satt i mina egna tankar.... eller jag vet inte om jag tänkte sa mycket. Körde förbi en liten folksamling i vägkanten vid brandstationen, fick ögonkontakt med en av dom, och det kopplar precis när jag akt förbi att det var poliser som stod där. Fan... det här kan ju inte sett bra ut. En bil kommer körande lite för fort, och har endast tre sma titthal att se ut igenom. Jag satt ett par kilometer och hoppades att dom inte akte bakom mig och signalerade att jag skulle köra in till kanten eller nat, för det skulle ju inte jag ha sett!! Men dom lät mig fortsätta min laglösa biltur.

En knöl mindre.

Jag akte till kirurgmottagningen idag. Blev uppropad och klev in i ett rum. Jag trodde jag skulle sitta och berätta om knölen och fa en bedömning om det behövde tas bort eller inte, men han sa bara "upp pa britsen", sen körde dom igang. Jag fick bedövning och kände inte nagot, men det lät ASÄCKLIGT, typ som dom höll pa att kapa hela armen, och jag undrade vad dom egentligen höll pa med där ett tag. "Gar det bra!" fragade jag.

Den lustiga doktorn med utländsk brytning: "- Nejnej... det här gar inte bra! Ojoj, vet inte om du far behalla armen. Det här är inte bra! Det kommer ta flera timmar det här....! Sköterskan: Han skämtar bara!

Jag skrattade lite besvärat och började bli lite nervös. Plötsligt sa han "- Oj, vad mycket blod! Vaad ska vi göra nu...!" Sköterskan "-Han skämtar bara!".

Sen var det klart. Jag fick 4 stygn och ett plaster som ska sitta kvar i 2 veckor. Fick se den lilla skiten. Den var inte sa stor och äcklig som jag hade trott. Han kastade den i papperskorgen och jag fick ga hem!

Att leva med Boxer

När vi bodde pa Bruksgatan skaffade vi Boxers tv,internet och telefon. Nu har vi flyttat till ett kabeltvhus och maste använda mina lilla bordsantenn och fanga upp signaler genom luften!! Olika kanaler sänds ut pa olika frekvenser och det är OMÖJLIGT att fa in alla frekvenser samtidigt. OMÖJLIGT! Jag vet inte hur manga timmar jag har klättrat runt med den där antennen och försökt hitta signalkvalitet. Plötsligt blir det full pott nanstans och man tjoar och jublar. Men.... da funkar visst inte 3:an och 5:an... och man far fortsätta leta. Idag ringde jag Boxer och fragade vad jag skulle göra. Det var inte Robert som svarade ens, det var en tjej. Och hon satt och följde en lista med alternativ jag skulle prova, i ordning. Det var samma saker som jag redan hade gjort... det funkade inte. Hon fragade en kollega (antagligen Robert) och fick till svar att jag fick klättra vidare eller köpa en bättre antenn...! Jag klättrade vidare och hittade till slut en punkt där jag fick in 25-30 kanaler, inklusive 3:an, 5:an, 4:an och Canalplussarna. Dä far man ju va nöjd med. Mer kan jag inte kräva i det här läget.

Tyvärr är den punkten precis där i fönstret, och jag maste ha en bordsantenn dinglandes i gardinstangen. Eller helst inte dinglandes... för dinglar den nagon millimeter försvinner halva kanalpaketet. Just precis där gar gränsen mellan mina favoritkanalsfrekvenser.

Minns ni min knöl...

Det här kan vara sista gangen ni ser den, sa titta noga!!!

Imorgon ska nämligen knölen och jag till KIRURGMOTTAGNINGEN och KANSKE ta bort den direkt. Det vore väl härligt. Men det kan ocksa bli sa att dom skiter i den för att den inte är tillräckligt farlig eller besvärande. Dock är den besvärande för mig, för det gör ont när man kommer at den, och det gör ont när man anstränger armen, vilket faktiskt händer ibland...! Den sitter där som en tickande bomb sa doktorn. Redo att bli en inflammerad böld närsomhelst, som den ju blev en gang....! Sa nu hoppas vi att vi far med oss den i en pase hem imorgon sa ska jag visa er.

Neeeeejda, jag ska inte ha med den i en pase hem. Men jag vill se hur den ser ut. Det vill jag.

Busborgen

Igar drog jag och Vera till busborgen i Västeras med Oliver och hans föräldrar. Först var dom lite försiktiga och Oliver tyckte vi skulle aka hem, men sen blev det fart pa dom minsann. Dom klättrade runt som apor och slängde sig ut för rutschkanor, sköt kanonkulor pa folk mm. Jag, Vera och Oliver bara stod och tittade med stora ögon pa dom.... nästan chockade! Borgen är ju byggd för barn! När dom lekt klart frossade vi i kaffe, juice, bullar, pepparkakor, muffins, mackor, yoghurt, mandariner, dammsugare och chokladbollar.... sen akte vi hem. Men innan vi akte hann jag med att snubbla pa ett stackars barn och Vera drog 2 barn i haret. Jag vet inte vad hon har fatt för sig. Hon ska dra andra barn och OSS i haret och rivas i ansiktet (utom pa dagis, för där är är hon jätteduktig). Senast idag blev stackars Hilda offer för Veras nypor. Hon och hennes mamma kom över med nybakad saffranskaka och det blev riktigt adventligt.

Bild pa Hilda och Vera fran ett annat tillfälle. Det här är faktiskt precis ögonblicket innan Vera kastar sig fram och luggar henne, typ.

2 advent

I morse när vi vaknade kollade vi pa "den otroliga vandringen". Väldigt intressant film tyckte Vera. Innehöll allt. Hundar, katter och tillochmed en gris.

Appropa grisar sa plockade jag undan min fula grisstake och skaffade mig en ny häromdagen. Imorse kom jag pa att den är 2 advent, och där stod den.... utan ljus.

Plockade med mig Vera ner till ICA och shoppade ljus och annat. Sen somnade hon, och jag satte pa julmusik, skulle äta frukost och tända staken, men hittade ingen tändare. Jag har gömt dom för Vera, pa ett väldigt bra ställe.

Men jag är pa god väg nu iallafall. Nästa söndag kanske jag kan fira advent ordentligt. Tredje gangen gillt.

Kan nagon förklara...

...hur jag lyckats ta den här bilden med telefonen. En bild pa skärmen, hur gör man det!! Och kan man verkligen göra det när simkortet är last! Ursäkta avsaknaden av fragetecken och a med ring över, but you know I spilled coffee on the tangentbord once...! Jag är jättenära att börja närma mig att snart kanske lämna in den pa ett lagningsförsök. Men skitsamma. Hur tog jag den här bilden!

The darkside

Neeeeeej, Vera har glömt att äta första chokladen i adventkalendern och nu sover hon.... ATTANS! Vem ska nu äta upp den!!!!!!!!!!

Haha, just ja. Jag färgade haret mörkare nyss och började tänka pa en lat som jag totalt glömt bort, som jag stendiggade för x antal ar sen. Sa jäla macho-gay!

Hahahahahahahahahahahaha (slutar blogga nu men fortsätter skratta i verkligheten, resten av natten......)