Den här trappen...

...den är lite i längsta laget tycker Bilbo. Han tycker att dom gott och väl kunde klämt in en liten avsats i mitten. Det funkar inte för honom. Bilbo är höjdrädd. Han far panik, snubblar och far ännu mer panik....! Jag försöker locka med falukorvsbitar längst upp, men nej. Ingen korv är värd att riskera livet för. Sa är det bara. Han sitter där och väntar snällt tills jag kommer och BÄR upp honom.

Tur att han är en liten skit iallafall.

Koppang

I 3 timmar och lite till har jag skruvat pa den här Ikeamöbeln som ska sta i Veras rum. Det har flytit pa bra. Jag har lätt för att läsa ritningar och är bra pa att skruva. Det bästa med IKEA är att det är billigt. Det trista är att alla möbler är likadana och alldeles opersonliga. Men det kan man ju lätt fixa, om man har lite fantasi, som jag.

Här tillexempel gjorde jag sa att jag skruvade i skruven till tippskyddet upp i genom själva ovansidan pa byran. Inget märkvärdigt, bara sa att det blir ett litet hal, och lite sprickor (shabby chic). En brytning i den annars sa släta och fina skivan.

Nästa steg var att trixa lite med ladorna. Jag skruvade dit dom här 6 skenorna at fel hall lixom. För att fa en annan effekt och lite fler dimensioner i den annars sa trakiga möbeln.

När jag sedan satte dit ladorna sa blev det sahär. Dom gar inte riktigt att skjuta in, och dom hänger lite charmigt snett. Det är sa trist annars när allt är rakt och stelt.

Snyggt va!

Dagens skörd.

Äpplen, äpplen äpplen och äpplen.

Notera gärna kökstapeten i bakgrunden. Den är fran 70-talet och jag tycker den är lite fulsnygg. Idag skulle jag ha valt nya tapeter till alla rum och lämnat in pärmen till KBAB, men det har jag inte gjort. Nej. Jag kan inte välja nämligen. Och sa har jag inte haft tid. Men nu ska jag bestämma mig för nat.

Appropa ingenting...

Jag har tagit ur min ögonbrynspiercing nu efter 13 ar. Jag hade nästan glömt att jag hade den. En morgon när jag vaknade tänkte jag "hur länge ska jag ha kvar den här egentligen....är det inte lite 90-tal..." och sa tog jag bort den. Kvar blev 2 hal och en konstig känsla. Men det är skönt att dra handen över ansiktet och inte känna nat buckligt.... förutom näsan....!

Min knöl har jag kvar däremot. Min knöl pa armen. Den flippade ju ur en gang sa jag fick äta penicillin, men den försvann aldrig av det. Den är kvar. Den är 1 ar gammal. Nu är den rödlila och gör ont om man petar pa den!! Vera tycker det är kul att sla pa den ibland. Det tycker inte jag.

Farmen

Vera har en hel djurfarm med hästar, kor, grisar, getter och lamm. Alla later "Vov vov vov vov". Kan det vara en bieffekt av att Bilbo skäller mycket....! Jag tror vi maste ge oss ut och träffa lite andra djur. Vidga vyerna pa djurfronten lite. Nog för att vi var pa parken Zoo i somras... men där har dom ju inga "normala" djur som finns i sverige. Där har dom bara massa konstigheter...

Mycket snack.

Vera pratar mest hela tiden. Men ingen förstar vad hon säger. Ett ord hon använder flitigt är "Nej". Det svarar hon pa allt. Men det är som att ibland förstar hon vad det betyder, och ibland inte. Ett exempel: Jag fragade "Heter du Vera!" Hon sa "Nääj". Där ser vi ju att hon inte vet vad hon pratar om. Sen fragade jag "Är mamma tjock!" Hon svarade "Nääh". Där ser man att hon verkligen har stenkoll, och vet precis vad nej betyder........! Skumt det där...

Appropa tjockhet.... Jag bestämde väl i Juli att jag skulle komma i form till Veras födelsedag 5 sep. Om jag inte lyckades med den enkla saken kunde vi konstatera att jag är en fet lat gris. Men det skulle ju bli en piece of cake.

Appropa cake....... jag lyckades inte.

den 5 september 2010...

...föddes lilla Vera Eleonora Nerpin. ♥

Nu har vi en liten 1-åring.