Finbesök!

Idag var Moa här, och se vad hon hade med sig till mig!

Nymalt lyxkaffe och nybakade Mariebergare i en fin burk.

Hon är duktig på att baka den där Moa.

Ordning och reda!

Jag har gjort en matsedel för hela veckan.

Och Vera ser till att räkningarna betalas.

Beach 2011?

Är det för sent att börja träna inför beach 2011 nu? Borde jag satsa på typ... after ski 2012 istället?

Busy woman.

Jag är inte bara mamma. Jag är städerska, kock, trädgårdsmästare, snickare och målare också. Idag skulle jag verkligen behöva storstäda, tvätta, diska och måla i hallen. Det är tur att vi har 4 rok så att vi har ett eget rum till tvätten. Jag trodde att man skulle slippa tvätthögar när man skaffade tvättmaskin men så fel jag hade. Förut när man hade några timmar på sig i veckan blev man mycket mer effektiv. Man räknade ut när maskinen skulle bli klar å då stod man nere i tvättstugan redo att slita upp luckan, kasta ner tvätten i korgen och ladda en ny. Sen skyndade man sig att hänga upp den blöta för att den skulle hinna torka i tid.

Nu, nu är det ingen pli alls. Ibland kör jag några maskiner på rad, hänger upp det på tork och tar bort det andra som hängt där i 2 veckor och lägger det på ett bord bredvid i en hög som bara växer och växer. Orka vika in kläderna i sina garderober lixom?! Å så slutar alltid mitt tvättpass med att torkstället är fullt och den sista tvätten får ligga kvar i maskinen. "Jag hänger upp den sen", tänker jag, men det händer aldrig. Så jag måste tvätta OM maskinen några dagar senare för att kläderna har blivit unkna! (unkna??)

Men det var inte tvätten jag ville skriva om i det här inlägget. Vad jag ville komma fram till är att jag hinner inte med nånting! Vart tar tiden vägen egentligen?!

Idag har jag två barn.

Dom är trötta men vägrar sova. Istället river dom stället medan jag snällt sitter och kollar på trolltyg i tomteskogen. Varför vill dom inte sova? Det är ju jätteskönt att sova när man är trött. Jag är oxå väldigt trött. Jag skulle gärna ta en lur nu. Jättegärna...........skulle ja.....men d.... Zzzzzzz...

Jag är 26 år gammal.

...och jag är jättetrött.

Det blir så när man blir äldre. Man klarar inte av hålligång på samma sätt som förut. Igår orkade jag mycket mer. Pia, Lasse, Jäjk, Oliver och Farmor var här idag. Jag hade bakat kokostoppar med choklad, banoffepaj, chokladmuffins med chokladbitar i och sockerkaka med rabarber, plus att farmor hade shoppat en hel påse med tårtor och fikabröd. Det finns en hel del kvar. Så jag kan ha kalas i några dagar till.

Jag fick blommor, pengar, pajform, ett par trädgårdstofflor, ett par blommiga foppatofflor, solcell-slampor (slampor som lyser i mörkret), en lykta, en parasollfot och en GRILL med tillbehör. Suveränt!!!

Walk the dog now.

Godkväll.

32-åringen som inte hann ifatt glassbilen

Idag när vi satt i tv-rummet hörde vi en välkänd melodi och såg hur glassbilen åkte förbi utanför och parkerade en bit upp i backen.

- Spring å köp, sa jag lite lojt.

- Nej du kan, svarade nippe.

- Vi hinner ändå inte...

Så höll vi på sådär litegrann. Det slutade med att nippe till slut bestämde sig för att han verkligen ville ha glass. Ahlgrens bilar-glassen från reklamen! Han tog en näve pengar ur burken, slängde på sig träskorna och sprang ut, lycklig och förväntansfull som ett barn på julafton. Jag satt i fönstret och tittade på eländet. När han kommit några meter hörde han hur glassbilen startade, så han började springa snabbare. Pinsamt att bli ifrånåkt ju.

Han sprang över gräset, uppför backen, mot glassbilen och var typ framme vid passagerardörren när den började åka! Vad skulle han göra nu? Bara stanna och gå hem igen som ett fån? Tänk om grannarna såg honom. Nej, han fortsatte springa bredvid en bit och viftade desperat med händerna. Bad till gud att gb-gubben skulle se honom i backspegeln och sätta stopp för denna självförnedring. Men inte då. Glassbilen försvann iväg och Nippe var tvungen att stanna upp och försöka se oberörd ut, vända och småspringa skamset hem igen, utan glass.

Så jävla roligt. Jag garvar så tårarna sprutar så fort jag tänker på det.

Here we go again...

Va bra det första inlägget blev. "Here we go" den 8 maj. Sen kom jag av mig. Jag provar igen...

Så vad är upp?

Jag fyller år på onsdag!! 26 år. Tjugosex!!

Vera är nu 8 mån och 3 veckor ungefär. Hon har fått 2 tänder, kan krypa i full fart, ställer sig gärna upp hela tiden, klappar händerna, diggar till musik.... löser enklare sudokun, går själv på toaletten och sådär...

Jojje har flyttat in i huset mittemot. Vi blir grannar igen! Thats supernice!!

Så... vad är ner då?

Jag fyller år på onsdag!! 26 år. Tjugosex!!!!!!

Vi är fortfarande inte klara med lägenheten som vi flyttade till i februari. Vi har inte målat klart alla rum och inte fixat alla möbler å sånt. Men vi har ju inte bråttom direkt. Vi ligger ju inte i som bävrar om man säger så.

Jag har lite ont i halsen...

Så.

Here we go